Min resa till Vimmerby och Morgondagens Pippi 2024

I oktober åkte jag till Vimmerby för att ta del av konferensen Morgondagens Pippi. Detta tack

vare stipendium från Skolbibliotek Syd! I beskrivningen till konferensen stod följande;

”Är du bildberättare, författare, filmskapare eller spelutvecklare? Pedagog, bibliotekarie eller

kulturproducent? Vill du skapa dagens och morgondagens berättelser för och med barn och

unga? Då är du välkommen till konferensen Morgondagens Pippi, ett nytt forum för

tvärkonstnärliga möten och pedagogik, inspiration och erfarenhetsutbyte, kreativitet och

kunskapsutveckling.”

Jag funderar mycket över morgondagen, framtidens barn och framtidens skolbibliotek. Hur

kan vi utveckla skolbiblioteken och därmed skolan? Var och hur kan vi fånga några fler elever

till litteraturen/texten/läsningen? Vilka kontaktytor till litteraturen kan vi använda? Det

intresserar mig också mycket hur vi lyssnar till barn och unga, hur vi kan samarbeta för att nå

längre nu och i framtiden. Morgondagens Pippi had me already, i namnet på konferensen!

Jag blev mycket intresserad och bara ville dit! Jag är utbildad bibliotekarie, skrivpedagog och

jobbar på skolbibliotek. Redan på tåget upp mötte jag Bobbi Augustine Sand från Game

Habitat som arbetat med ett projekt - Gameshifters där unga fick vara med och skapa

spelvärldar och berättelser. Vi pratade direkt om Astrid Lindgrens alla berättelser och vad är

det hon gör som är så bra? Och hur gör hon? Astrid vågade de svåra och tunga ämnena

kom vi fram till. Dessa tankar kom sedan att genomsyra hela konferensen, eller snarare

omhulda, för det var så det kändes att vara på plats i Astrid Lindgrens värld (där konferensen

var). Många talare kom tillbaka till Astrid och ”döööden” vilket ledde till en del känslosamma

lyssningar.

Katti Hofflin var konferencier och inledde med att berätta om hur Bröderna Lejonhjärta

omhuldade henne som liten då vuxna omkring henne svek. Kan Skorpan så kan jag tänkte

hon tillslut efter många tårar och ensam läsning. Starkast lyste mötet med Nora Khalil som

skrivit bland andra Yani. Jag fick en selfie! Mina elever (och jag!!) älskar Yani-serien och jag

ser vad böckerna gör för mina elevers läsaptit. De möter läsarna i nuet.

I Barns berättelser idag berättade konstnären och författaren Marit Törnqvist tillsammans

med författaren Nicolas Lunabba om hur de arbetat i ett politiskt försummat område med

barns berättelser. De hade då funderat mycket över delaktighet; vi vill att de ska vara

delaktiga och berätta men vad gör vi med det förtroende de ger oss när de verkligen berättar.

Hur ska vi förvalta deras sanningar på bästa sätt? Intressanta frågeställningar i samtalet om

delaktighet. Vidare gav mig konferensen massor av möten och mingel med kulturutövare och

författare. Platsen och samtalen kring Astrids stora konstnärskap och aktivism la grunden för

många tankar och drömmar att ta vidare in i framtiden.

Under en paus vandrade jag iväg alldeles ensam ut i den öde parken, jag har besök Astrid

Lindgrens värld på sommaren då den är full av turister och aktivitet. Nu var det precis

skymning, duggregn och lite småkallt. De små fantastiska världarna stod ändå som stjärnor i

det gråa. Pippi, Rasmus, Madicken, Emil och Ronja - det var som de bara just gått och

lämnat dörrarna öppna och ljuset tänt och jag fick smyga in och se på alla fina saker alldeles

ensam… Nåja det var ju faktiskt några kvar! Griseknoen låg och grymtade och gosade i

värmelampan och hönan Halta Lotta med vänner pockade och kuttrade. Den lilla turen runt

parken var välbehövlig för reflektion och paus. Det är ju också det som konferenser gör; att

flytta sig från vardagen ger paus för reflektion i var är jag nu och hur går jag vidare i mitt yrke.

Jag tar med mig allt ovan, guldpengar till frukost, fötter på huvudkudden, besök på Astrid

Lindgrens Näs och utställningen om hennes liv, sockerdricksträdet (det riktiga!), barns rätt, till

litteratur och kultur och att fortsätta jobba för att göra barn delaktiga, funderar vidare på hur vi

vuxna förvaltar barnens berättelser och LYSSNAR på barn och unga. Tack för att jag fick

möjlighet att åka!

Emma Willman, Lackalänga och Ljungenskolan i Kävlinge

Anmäl dig till årsmötet via QR-koden ovan eller klicka in på: https://forms.gle/jkmX2gLi9bjec7pM7

Kallelse årsmöte Skolbibliotek Syd 2024

Välkommen till Skolbibliotek Syds årsmöte!

Tisdagen den 27 februari med start kl. 17 och start för själva årsmötet kl. 18.

Årsmötet hålls på Hedda Anderssongymnasiet i Lund, Svanevägen 17. 

Föreningen bjuder på mat till de som deltar. Alla medlemmar är välkomna att delta i mötet utan anmälan men om du vill ha något att äta måste du anmäla dig via det här formuläret senast den 12 februari: https://forms.gle/DfJRrygafSZcid3fA 

I samband med årsmötet kommer Hedda Anderssongymnasiets rektor Malin Dahlgren, Svaneskolans rektor Erik Friede och bibliotekarie Susanne Almbecker att berätta om arbetet med att starta upp en helt ny gymnasieskola och ett skolbibliotek där både högstadiet och gymnasiet ska samsas.

Medlem som vill att en viss fråga, motion, tas upp till beslut skall skriftligen anmäla den till styrelsen senast den 12 februari. Motionerna skickas till styrelsen på sbfsyd@gmail.com 

Valberedningen 

Vill du vara med i eller föreslå någon till styrelsen, så hör av dig till valberedningen:

lotta.davidson-bask@lund.se 

lisa.hamfors@malmo.se 

annelie.carlsson@lund.se 

Dagordning 

§1. Fastställande av röstlängd för mötet

§2. Fråga om mötet har utlysts på korrekt sätt

§3. Fastställande av föredragningslista

§4. Val av ordförande och sekreterare för mötet

§5. Val av protokolljusterare och rösträknare

§6. Granskning av verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelser för det senaste verksamhetsåret och beslut med anledning av dessa

§7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

§8. Val av styrelse

§9. Val av en revisor och en revisorssuppleant

§10. Val av valberedning bestående av två ledamöter, varav en sammankallande, samt en suppleant

§11. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets/räkenskapsåret

§12. Fastställande av medlemsavgiften

§13. Behandling av styrelsens förslag och inkomna motioner

1. Information om uppstart av evenemangsgrupp

§14. Övriga frågor

Välkommen!

Sök Skolbibliotek Syds stipendium! 

Är du sugen på att gå någon kul fortbildning eller hitta på något annat kompetenshöjande? Sök Skolbibliotek syds stipendium! Sista ansökningsdatum är den 15 april. 

Alla medlemmar i föreningen är välkomna att söka stipendiet, som delas ut två gånger per år. Den högsta summan som kan sökas är 5000 kronor men det går givetvis bra att söka ett mindre belopp. Pengarna kan delas på flera personer. Du kan till exempel ansöka om pengar för att åka på någon spännande konferens eller för att göra studiebesök på ett bibliotek i en annan kommun. 

Läs mer om stipendiet och hur du söker på sidan Sök stipendium 

Välkommen med din ansökan! 

En berättelse från förra terminens stipendiat, Viktoria Ejnarsson Zúñiga:

Biblioteksdagarna i Linköping 24 – 25 maj 2023

Tidigt på morgonen satte jag mig på tåget från Lund för att ta mig till Linköping och biblioteksdagarna 2023. Årets tema var Öppenhet som kan betyda en mängd olika saker i en bibliotekskontext – allt från öppna biblioteksrum till den öppna datan.

Dag 1 fick vi förmånen att lyssna på Thomas Nygren, professor i didaktik vid Uppsala universitet, som talade kring rubriken Vem i hela världen kan vi lite på? Att använda det digitala med varsamhet och vikten av kunskap för att inte bli lurad på nätet var två av många saker han lyfte. Äldre kvinnor är den grupp som är mest pålästa. Slutorden blev ”Tänk först, titta i bokhyllan och gå till det digitala sist”. Något att tänka på i vår digitala era. 

Därefter var det en föreläsning under rubriken Var redo! Alltid redo! med efterföljande diskussion kring bibliotekens plats i totalförsvaret. Sammanfattningsvis var föreläsarna samstämmiga om att de offentligt finansierade biblioteken är en del av totalförsvaret eftersom de är en del av samhället. Biblioteken har en bra infrastruktur men behöver ges ekonomiska förutsättningar för att kunna möta utmaningen. Panelen bestod av Eleonora Grenholm, KB, Anders Eriksson, MSB, o Lisa Mobrand, MPF.

Efter sittande vegansk lunch, som vi blev flott serverade, fick vi lyssna på Catharina Isberg, bibliotekschef i Lund, och Rauha Maarno, direktör på Tillgänglighetsbiblioteket Celia i Finland, som talade om Europeiskt biblioteksarbete – vart är vi på väg? De representerade IFLA respektive Eblida och diskussionen fördes kring hur dessa organisationer kan samarbeta och hjälpa bibliotek i Europa.

Sista punkten var en valbar sådan och jag stannade kvar och följde programpunkten Politikens gränser – när gäller en armlängds avstånd? Pelle Amberntsson, myndigheten för kulturanalys, inledde samtalet med en kort historiebeskrivning om begreppet armlängds avstånd – ett verktyg för att skydda den konstnärliga friheten. Hanna Carlsson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, lyfte fram projektet ”Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap” där hon påpekade att folkbiblioteken alltmer blir en politisk symbol och att det är bra att det förs en diskussion om bibliotekens och bibliotekariernas roll. ”Paradoxen i demokratin är att tillåta de röster som är emot demokrati. Detta är även bibliotekens och biblioteksprofessionens dilemma” blev avslutningsord från Helene Öberg, ordförande i  Svenska biblioteksföreningen.

Efter avslutad föreläsning gick jag till mitt mysiga boende på Hilma Winbladhs pensionat beläget i gamla Linköping medan alla andra fick nöja sig med de vanliga hotellkedjorna. Tänk er Kulturen i Lund blandat med Astrid Lindgrens värld! Härifrån tog jag lokalbuss ut till Flygvapenmuseum där middagen på kvällen serverades. Tyvärr var det just bara stående middag, ingen visning av muséet, inget quiz och ingen dans - vilket är tradition! Jag fick i alla fall åka med den abonnerade bussen tillbaka.

Dag 2 inleddes med en av de mest intressanta och viktiga föreläsningarna om Förbjudna böcker i amerikanska skolor där vi gästades av Nadine Farid Johnson, chef för PEN America Washington och Free Expression programs. Sorgligt att höra om utrensningen i skolorna i USA men desto allvarligare att det är runt 11 personer som står för 60 % av den utgallring av 5648 titlar som skett. Demokratin är verkligen i fara! En av alla kloka saker hon sa var att ”Om du bara läser böcker som alla andra läser kan du bara tänka vad alla andra tänker”. Detta har jag burit med mig sedan dess. Därefter följde ett intressant samtal mellan henne och Jens Zingmark, bibliotekarie på Dawit-Isak biblioteket i Malmö, där de samlar in förbjudna böcker från hela världen för att tillgängliggöra dem. Deras filosofi var att i stället för att ta bort ska vi lägga till och skapa en samling som breddar utbudet. I stället för att förbjuda ska vi erbjuda fler titlar kring det förbjudna ämnet.

Efter paus fick vi lyssna på Inkludera mera – så väcker vi nyfikenhet för vetenskap där bibliotekarie Siska Humlesjö berättade om projektet Queerlit i vilket man utvecklar en databas för skönlitteratur med HBTQI-teman. Mycken lärdom gavs och hennes tips var att ge sig in på ett outforskat ämnesområde för då får man mycket cred! Projektet har använt sig av användarnas och litteraturvetares kunskap för att hitta de böcker som har HBTQI som teman och sedan satt ämnesord på dem. Användarna hittar inte dessa böcker på biblioteken naturligt och har varit mycket tacksamma för databasen. Ju äldre litteratur desto svårare att hitta då dessa teman finns men är outsagda och väl invävda i handlingen, både metaforiskt och abstrakt. 

Därefter fick vi lyssna på Gustav Bohlin från Vetenskap & allmänhet som arbetar för att främja dialogen mellan forskning och allmänhet. Deras största allmänt kända projekt är Forskarfredag som hålls i 26 städer sista fredagen i september.

Efter lunch var det så dags för Inte bara UX – hur öppna är vi för användarnas idéer? där tre typer av biblioteksverksamhet var representerade: universitets-, folk- och skolbibliotek där vår kollega Klara Önnerfält representerade skolbiblioteken, Elsa Waldensten, UX-gruppen från Linköpings universitetsbibliotek och Malene Jensen som kom från Världslitteraturhuset i Göteborg. Alla hade de bred erfarenhet av användarinvolvering och delade med sig av både stort och smått. Detta var en intressant punkt att ta del av och vikten av att ha med användarna i vårt arbete betonades – de är lätta att glömma bort ibland. Som skolbibliotekarie har du en ständig dialog med användarna men det är också viktigt att göra det systematiskt, betonade Klara. Hon tipsade också om Förundringsformuläret, som man har prövat i år på biblioteket på gymnasieskolan Spyken, där man har frågat eleverna specifika frågor för att ringa in vilken typ av läsare de är så bibliotekarierna kan ge dem personliga sommarbokstips.

Siste man ut var just en man, Stephen Wyber, chef för policy och påverkan på IFLA, som gav oss en inblick i vad arbetet för en mer användarvänlig upphovsrätt kan innebära. Om vi vill ha inflytande måste vi ha kunskap om verket – när är det gjort och av vem? Bibliotekens engagemang behövs i denna fråga. Han var en underhållande man men jag måste erkänna att här zoomade jag ut ett tag. 

Sammanfattningsvis intressanta och tänkvärda dagar i Linköping med ovanligt mycket matnyttigt för skolbibliotek i allmänhet.

/Viktoria Ejnarsson Zúñig

Välkommen på jubileumsfest!

Anmäl dig via följande länk: https://forms.gle/4QfjQZa3mGgGrN2LA 

Save the date!

Skolbibliotek Syd fyller 25 år!

Vi firar torsdagen den 19 oktober kl 16 och några timmar framåt

Plats: Hässleholms bibliotek.

Mer info kommer!

Studiebesök på Deichman Bjørvika i Oslo av Ninni Malmstedt och Maria Bolmehag

Deichman Bjørvika är Oslos huvudbibliotek och invigdes mitt under pandemin 2020. Det är ett kulturhus och innehåller således mycket mer än bara böcker, men med en yta på 10 000 kvm så känns det ändå inte trångt. Under invigningen så fick det, pga covidbestämmelser, endast vara 350 personer i taget inne, vilket gjorde att kön av nyfikna Oslobor ringlade sig lång utanför. Nu får det vara 3000 besökare samtidigt i lokalerna, och en vanlig dag passerar ca 7000 besökare dörrarna.  Öppettiderna är generösa 8-22 vardagar, 8-10 och 20-22 är bara receptionen bemannad, och 10-18 på helgerna.

Maria Bolmehag och jag blev lite nyfikna på att besöka detta nybyggda bibliotek och kulturhus, och med hjälp av stipendiet från Skolbibliotek Syd så kunde resan bli av. Vi bokade ett besök i Oslo och en guidad visning av biblioteket i mitten av oktober.

Eftersom att det är en stor byggnad så passade vi på att strosa runt innan vår visning började och lokalerna, byggda i betong, glas och metall, är luftiga och ljusa. Överallt så finns det både tillfälliga och permanenta utställningar av konstverk, en del svävande mitt i rummet som Emmanuelle Moreaux fantastiska “100 colours”. Den består av 10 000 utskurna bokstäver i olika färger  i en 8 meter hög konstruktion. Andra är målade på pelare, i alkover  eller digitala som Simone Hooymans “Talking plants” som är ett videoverk med musik skapat speciellt till öppningen av Deichman Bjørvika. Även delar av det gamla kartoteket får ett nytt liv i en utställning, där vissa av lådorna förvandlats till tittskåp.

Då det är 6 våningar så finns det karta över var de olika avdelningarna är placerade. Vi kollade snabbt upp var barnavdelningen fanns, vi är ju trots allt skolbibliotekarier. En trappa ned, ok. Väl på plats blev vi något förbryllade, hyllorna var förvånansvärt fullpackade och böckerna kändes något daterade. Vi har inte superkoll på norska författare, men en och annan “Trädkoja” av Griffiths borde väl även norska barn gilla… Ganska ont om skyltade böcker också, men snygga knubbar!!! Efter att ha konsulterat kartan så fick vi svaret, vi var i barnavdelningens öppna magasin! Phu! Två våningar upp möttes vi av en välskyltad och uppdaterad barnavdelning, där det även fanns luft i hyllorna! Här finns också lekytor, mysiga sittplatser, möjlighet att visa bilder under högläsning, och skärmar med pedagogiska spel.

Något som slog oss direkt var att trots stora ytor så har det skapats många små rum i rummet, vilket gör att det känns mysigt och inbjudande. Det finns också mängder med studieplatser av olika slag, bord och stolar, såklart, men även fåtöljer, gradänger, soffor och små bås där en kan sitta lite avskilt. Hyllorna har inbyggd ledbelysning vilket också bidrog till den trivsamma atmosfären.

Vår mycket trevliga guide berättade att det kostat 2,5 miljarder norska kronor att bygga, och att det planerats sedan 2009. Det blev lite dyrare än beräknat, så de hyr ut vissa delar till företag som vill ha evenemang där. Vi fick också höra historien bakom, grundsamlingen donerades tillsammans med 2000 kr av fabrikör Carl Deichmann som ville att staden skulle få ett folkbibliotek. Den samlingen finns idag i speciellt utformade lokaler inne på biblioteket. Vi fick även en liten inblick bakom kulisserna när det helt automatiserade återlämningssystemet förevisades.

Det som skiljer Deichman Bjørvika från ett vanligt bibliotek är att det finns verkstäder för flera olika, icke bok relaterade aktiviteter. På tredje våningen finns det symaskiner och tillskärarbord, 3D skrivare, ljudstudio, musikscen, bio, inspelingsstudio för tex bloggar och mötesrum. Det har också funnits en avdelning med musikinstument som kunde spelas på plats, men nu får en låna instrumenten och spela hemma istället. Tisdag-lördag så finns personal som har workshops och kan hjälpa till om det behövs. 

Kultur är ett vidgat begrepp och på Deichman har man även siktet inställt in i framtiden med den fysiska och filosofiska platsen “The future library”. “The future library” är både ett stilla rum, ett litet runt rum med plats för endast några få besökare, helt byggt i trä på den översta våningen på Deichman Bjørvika . “The future library” är också en skog i Nordmarka strax utanför Oslo där det år 2014 planterades tusen träd. Denna skog kan man besöka för att se hur träden växer centimeter efter centimeter. Om hundra år får man hugga ner träden och de ska då bli papper till texterna i bokantologin 2114, som också tillhör “The future library”. En text ska skrivas varje år av någon känd författare, Margaret Atwood startade år 2014 med den första texten (som förseglades och murades in i det stilla rummet på Deichman Bjørvika).

De hundra texterna i “The future library”, där många av författarna inte ens är födda ännu kommer alltså att ingå i antologin som ska tryckas upp på papper från träden i Nordmarka år 2114. En svindlande men mycket fin tanke!

Deichman Bjørvika är ett mycket trevligt besöksmål, så missa inte det om du är i Oslo!

Vill du läsa mer så titta in på deras webbplats: https://deichman.no/