Skolbiblioteksföreningen för södra Sverige
Studiebesök på Hegas
7 oktober besökte föreningen Hegas förlag i Helsingborg, där Emelie guidade oss i vad Hegas och lättlästa böcker är. Det var verkligen intressant. Tack för en trevlig och lärorik eftermiddag!
En berättelse från förra terminens stipendiat, Malin Grabbe
Litteralund 2024
I år var det min tur att skicka in en ansökan om att få ta del av Skolbibliotek Syds stipendium för att få hjälp att bekosta Litteralund som jag betalade ur egen ficka då jag hade sagt upp mig från mitt skolbibliotekariejobb och inte fått något nytt när anmälan var ute.
Här kommer nu en redovisning kring det jag upplevde under tre dagar.
Jag började med att åka in till Lund redan på måndag kväll för att titta på (och delta i)
Bilderbokskampen, en frågesport om barnböcker där även publiken får vara med och tävla. Mårten Melin och Emma Karinsdotter i författarlaget tävlade mot illustratörslaget som bestod av Maria Nilsson Thore och Marcus-Gunnar Pettersson. Det var en väldigt trevlig kväll och trots att jag jobbat med barnlitteratur i mer än 16 års tid visade det sig att det fanns flera barnböcker som jag aldrig ens sett. Man kan lugnt säga att det inte gick så där jättebra i tävlingen för min del.
På tisdagen drog konferensen officiellt igång. Jag lärde mig mer om hur arbetet i ALMA fungerar och fortsätter därmed att drömma om att någon gång i framtiden få äran att sitta med i deras styrelse, konstaterade att mina sex år skolfranska i högstadiet och gymnasiet gjorde att jag
förstod tillräckligt mycket av vad Jean-Claude Mourlevat berättade utan Mårten Sandéns översättning, lyssnade på Christina Wahldén som berättade om ”Krig och flykt” utifrån vad hon skrivit åt Bokprovningen och var med när Slangbellan hade sitt 25-årsjubileum.
Jag lyssnade också på en diskussion om ”Vad är en ungdomsbok?” och framför allt lyssnade jag på när Johanna Lundin pratade med Johan Rundberg och Kristina Ohlsson om att skriva karaktärer som berör. Det blev en rolig stund som förutom karaktärsbeskrivningar också handlade om synopsisens vara eller icke vara. Kristina skriver tydligen aldrig ett synopsis medan Johan alltid gör ett synopsis men sedan aldrig håller sig till det.
Onsdagen, konferensens andra dag, började med att jag trängdes i en överfull lokal för att lyssna på Lovisa Olai (Svenska PEN), Mia Dahlqvist (Dawit Isaak-biblioteket) och Hanna Ottersten (Barnens bokhandel Simrishamn) som samtalade om ”Förbjudna böcker” ihop med Anna Hjerpe. Helt klart den viktigaste och intressantaste punkten på detta årets Litteralund. Det finns flera anledningar att förbjuda böcker men i västvärlden handlar det nästan alltid om att man vill skydda barnen. Det är känslomässiga skäl man anger men det är ett hot mot demokratin och mot barns rätt att bli självständiga. En annan intressant aspekt är att man bara försöker skydda barnen från farliga böcker men inte från filmer, TV, dataspel och sociala medier. Ytterligare ett problem med att förbjuda böckerna är att det inte bara är en viss bok som förbjuds utan det handlar också om vems berättelse som ska få höras och i förlängningen vilka människor som räknas i samhället. Man vill helt enkelt skapa normer om vad som är rätt och fel. Det som avviker vill man gärna se som fel och i praktiken blir det som att man bör förbjuda vissa människor för att de inte passar in i normen. Man vill inte att deras berättelser ska få höras i samhället. Ofta är det böcker som handlar om HBTQI eller annan hudfärg än vit som blir
förbjudna. Dawit Isaak-biblioteket, som samlar på förbjudna böcker, märker även upp böckerna med varför de varit förbjudna. Det finns flera exempel på böcker som blivit förbjudna av motsatta orsaker i olika länder, ofta då med hänvisning till politiska åsikter. Vår demokratiska värld backar tyvärr. Statistiken kring demokratiska respektive auktoritära stater i vår värld är nu tillbaka på samma nivå som den var 1989, året då Berlin-muren föll. Yttrandefriheten är det första som begränsas när stater blir mer auktoritära så vi behöver vara vaksamma på vad som händer runtomkring oss och försvara demokratin.
Onsdagens övriga punkter som jag lyssnade på var:
➢ Emma Adbåge och Marcus-Gunnar Pettersson som pratade om ”Den kreativa processen” med Therése Granwald
➢ Oskar Kroon och Conny Palmqvist som pratade om att ”Klä känslor i ord” med Yukiko Duke
➢ Moa Eriksson Sandberg, Elin Hägg och Anna Ahlund diskuterade ”Grejen med sex” och de enades om att sex är väldigt mycket politik (och makt).
➢ Johanna Lundin modererade samtalet ”Roligt så in i Norden” med Elin Lindell (SE), Zakiya Ajmi (DK) och Nina E. Grøntvedt (NO). Till skillnad från min skolfranska som klarade av Mourlevat så har drygt 25 års boende i Skåne tyvärr inte speciellt mycket förbättrat min förmåga att förstå danska kunde jag konstatera.
Konferensen sista punkt var besöket av bilderboksförfattaren Jon Klassen. Hans timme gick alldeles för fort, tiden hann bara börja så var den slut. Anledningen till att hans bilder ser ut som de gör är tydligen att han hatar att rita karaktärer och känslor, men älskar att rita föremål och
”tråkiga” konversationer. Han gillar också att visuellt visa vem som är ”the good guy” i sina berättelser och vem som är skurken.
Ser med tillförsikt fram emot nästa års konferens då jag planerar att återkomma igen.
//Malin
AW med Skolbibliotek syd 29/5 - Missa inte detta!
Anmäl dig till årsmötet via QR-koden ovan eller klicka in på: https://forms.gle/jkmX2gLi9bjec7pM7
Kallelse årsmöte Skolbibliotek Syd 2024
Välkommen till Skolbibliotek Syds årsmöte!
Tisdagen den 27 februari med start kl. 17 och start för själva årsmötet kl. 18.
Årsmötet hålls på Hedda Anderssongymnasiet i Lund, Svanevägen 17.
Föreningen bjuder på mat till de som deltar. Alla medlemmar är välkomna att delta i mötet utan anmälan men om du vill ha något att äta måste du anmäla dig via det här formuläret senast den 12 februari: https://forms.gle/DfJRrygafSZcid3fA
I samband med årsmötet kommer Hedda Anderssongymnasiets rektor Malin Dahlgren, Svaneskolans rektor Erik Friede och bibliotekarie Susanne Almbecker att berätta om arbetet med att starta upp en helt ny gymnasieskola och ett skolbibliotek där både högstadiet och gymnasiet ska samsas.
Medlem som vill att en viss fråga, motion, tas upp till beslut skall skriftligen anmäla den till styrelsen senast den 12 februari. Motionerna skickas till styrelsen på sbfsyd@gmail.com
Valberedningen
Vill du vara med i eller föreslå någon till styrelsen, så hör av dig till valberedningen:
lotta.davidson-bask@lund.se
lisa.hamfors@malmo.se
annelie.carlsson@lund.se
Dagordning
§1. Fastställande av röstlängd för mötet
§2. Fråga om mötet har utlysts på korrekt sätt
§3. Fastställande av föredragningslista
§4. Val av ordförande och sekreterare för mötet
§5. Val av protokolljusterare och rösträknare
§6. Granskning av verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelser för det senaste verksamhetsåret och beslut med anledning av dessa
§7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
§8. Val av styrelse
§9. Val av en revisor och en revisorssuppleant
§10. Val av valberedning bestående av två ledamöter, varav en sammankallande, samt en suppleant
§11. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets/räkenskapsåret
§12. Fastställande av medlemsavgiften
§13. Behandling av styrelsens förslag och inkomna motioner
Information om uppstart av evenemangsgrupp
§14. Övriga frågor
Välkommen!
Sök Skolbibliotek Syds stipendium!
Är du sugen på att gå någon kul fortbildning eller hitta på något annat kompetenshöjande? Sök Skolbibliotek syds stipendium! Sista ansökningsdatum är den 15 april.
Alla medlemmar i föreningen är välkomna att söka stipendiet, som delas ut två gånger per år. Den högsta summan som kan sökas är 5000 kronor men det går givetvis bra att söka ett mindre belopp. Pengarna kan delas på flera personer. Du kan till exempel ansöka om pengar för att åka på någon spännande konferens eller för att göra studiebesök på ett bibliotek i en annan kommun.
Läs mer om stipendiet och hur du söker på sidan Sök stipendium
Välkommen med din ansökan!
Bild: Gabriella Turic
En berättelse från höstens stipendiat Gabriella Turic, skolbibliotekarie på Rönnenskolan och Rönnens resursskola i Malmö
Att läsa med öronen – på bokmässan i Göteborg 2023.
Som skolbibliotekarie på en högstadieskola är ljud- och e-boken ett självklart alternativ att erbjuda lite skoltrötta och en hel del läsovana elever. Skolan jag arbetar på har en stor andel utlandsfödda elever. Till skolan hör också en resursskola för elever med autism, i årskurserna f-9. Med de autistiska eleverna brukar jag ha högläsning kombinerat med text och bildstöd. Det är vedertaget att högläsning, bilder; fasta som rörliga, och ljudböcker kan underlätta för många av elevernas läs- och språkutveckling. På högstadieskolan drivs sedan ett år tillbaka ett läsprojekt där extra tid har avsatts för eleverna för just läsning, där gemensam läsning av kortare texter eller högläsning, lärare läser högt för klassen eller elever läser för varandra, är ett sätt att försöka väcka läslust. Den ljudade boken i olika former är således vanligt förekommande i mitt läsfrämjande arbete.
Jag brukar arbeta utifrån teman, som jag presenterar i klassrum och synliggör på biblioteket. I år är det dags att lyfta temat att läsa med öronen, att synliggöra digitala medier och alternativ till tryckta boken.
Det är någonting med högläsning och att lyssna tillsammans som skapar en känsla av gemenskap, en upplevelse som delas med andra. Jag tillhör den gamla skolan som bara läser tryckta pappersböcker tyst (ok boomer!) och behöver ledsagas in i ljudmedierna värld. Inte minst för att vara en kompetent bibliotekarie av min tid och förstå och möta efterfrågan och upplevelsen med ljudad bok.
Bokmässan i Göteborg hade i år tema just ljud, samt staden och judisk kultur. De är samtliga teman som passar en skolbibliotekarie i en större stad. Med stipendiet hade jag möjligheten att åka dit och förkovra mig under två dagar.
Bokmässan
Ljud. Överallt pågår ljud och samtal och samtal om ljud. Jag hamnar bland montrarna vid forskningstorget – och får rykande färsk forskning till mig om att ljudboken är lika god som den tryckta boken. Det är ingen skillnad på hur vi förstår texten eller hur hjärnan processar texten. Skillnad är enbart teknisk. I förlängningen kan skriftspråket försvagas då läsaren inte ser hur ord stavas. Det bästa är att kombinera ljudboken med tryckt text men förståelsen är densamma. Jag får även veta att det är ljudmediets guldålder, en renässans för det talade ordet. Historiskt sätt är den tysta läsningen en parentes i vår mänskliga historia– det muntliga berättandet och högläsningen har varit en del av läskulturen så mycket längre.
Minoritetsspråken och världens språk får också större spridning och blir lättare att nå som ljudmedier – jag upptäckte flera nya appar och databaser som erbjuder e-medier på många språk. Ett exempel är Polarbibblo, en hemsida för egen kreativ läs- och skrivverksamhet med fokus på minoritetsspråken.
Under tema staden berörs tystnad versus brus, staden versus landsbygd, urbanisering och vad det innebär. I flera montersamtal och seminarium berörs gängkriminalitet som en del av stadens dilemman att ta itu med. Det ges en nyanserad bild av den så kallade gangsterrapen, musik som många av de elever jag träffar lyssnar på. Under flera samtal berörs den segregerade staden, i kombination med vikten av att kunna läsa, om likvärdiga förutsättningar och förebyggande arbeta på förskolor och skolor. Läskunskaper kan överbygga klassklyftor och vara en viktig lösning (av flera såklart) för att bryta trenden med ungdomar som hamnar fel.
Judisk kultur på mässan - en salig blandning av samtal om allt från hur judisk kultur blir sexig på TikTok, till live klezmerband där människor dansar på mässgolvet, tillsammans, och samtal om judisk kultur som en del av svensk kultur. De är inte separerade, de samverkar. Jiddisch är ju ett av minoritetsspråken i Sverige.
Bokmässan är enorm och generös. Montrar med aktuella teman och program. Alla är där, alla! Jon Fosse med, som en vecka senare föräras Nobels litteraturpris.
Fylld av ny kunskap, intryck och lust att överföra mina nya kunskaper till eleverna, eller visa dem att jag nu är på deras nivå i förhållande till ljudboken och andra digitala medier, åker jag hem.
Gabriella Turic,
skolbibliotekarie på Rönnenskolan och Rönnens resursskola i Malmö
En berättelse från förra terminens stipendiat, Viktoria Ejnarsson Zúñiga:
Biblioteksdagarna i Linköping 24 – 25 maj 2023
Tidigt på morgonen satte jag mig på tåget från Lund för att ta mig till Linköping och biblioteksdagarna 2023. Årets tema var Öppenhet som kan betyda en mängd olika saker i en bibliotekskontext – allt från öppna biblioteksrum till den öppna datan.
Dag 1 fick vi förmånen att lyssna på Thomas Nygren, professor i didaktik vid Uppsala universitet, som talade kring rubriken Vem i hela världen kan vi lite på? Att använda det digitala med varsamhet och vikten av kunskap för att inte bli lurad på nätet var två av många saker han lyfte. Äldre kvinnor är den grupp som är mest pålästa. Slutorden blev ”Tänk först, titta i bokhyllan och gå till det digitala sist”. Något att tänka på i vår digitala era.
Därefter var det en föreläsning under rubriken Var redo! Alltid redo! med efterföljande diskussion kring bibliotekens plats i totalförsvaret. Sammanfattningsvis var föreläsarna samstämmiga om att de offentligt finansierade biblioteken är en del av totalförsvaret eftersom de är en del av samhället. Biblioteken har en bra infrastruktur men behöver ges ekonomiska förutsättningar för att kunna möta utmaningen. Panelen bestod av Eleonora Grenholm, KB, Anders Eriksson, MSB, o Lisa Mobrand, MPF.
Efter sittande vegansk lunch, som vi blev flott serverade, fick vi lyssna på Catharina Isberg, bibliotekschef i Lund, och Rauha Maarno, direktör på Tillgänglighetsbiblioteket Celia i Finland, som talade om Europeiskt biblioteksarbete – vart är vi på väg? De representerade IFLA respektive Eblida och diskussionen fördes kring hur dessa organisationer kan samarbeta och hjälpa bibliotek i Europa.
Sista punkten var en valbar sådan och jag stannade kvar och följde programpunkten Politikens gränser – när gäller en armlängds avstånd? Pelle Amberntsson, myndigheten för kulturanalys, inledde samtalet med en kort historiebeskrivning om begreppet armlängds avstånd – ett verktyg för att skydda den konstnärliga friheten. Hanna Carlsson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, lyfte fram projektet ”Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap” där hon påpekade att folkbiblioteken alltmer blir en politisk symbol och att det är bra att det förs en diskussion om bibliotekens och bibliotekariernas roll. ”Paradoxen i demokratin är att tillåta de röster som är emot demokrati. Detta är även bibliotekens och biblioteksprofessionens dilemma” blev avslutningsord från Helene Öberg, ordförande i Svenska biblioteksföreningen.
Efter avslutad föreläsning gick jag till mitt mysiga boende på Hilma Winbladhs pensionat beläget i gamla Linköping medan alla andra fick nöja sig med de vanliga hotellkedjorna. Tänk er Kulturen i Lund blandat med Astrid Lindgrens värld! Härifrån tog jag lokalbuss ut till Flygvapenmuseum där middagen på kvällen serverades. Tyvärr var det just bara stående middag, ingen visning av muséet, inget quiz och ingen dans - vilket är tradition! Jag fick i alla fall åka med den abonnerade bussen tillbaka.
Dag 2 inleddes med en av de mest intressanta och viktiga föreläsningarna om Förbjudna böcker i amerikanska skolor där vi gästades av Nadine Farid Johnson, chef för PEN America Washington och Free Expression programs. Sorgligt att höra om utrensningen i skolorna i USA men desto allvarligare att det är runt 11 personer som står för 60 % av den utgallring av 5648 titlar som skett. Demokratin är verkligen i fara! En av alla kloka saker hon sa var att ”Om du bara läser böcker som alla andra läser kan du bara tänka vad alla andra tänker”. Detta har jag burit med mig sedan dess. Därefter följde ett intressant samtal mellan henne och Jens Zingmark, bibliotekarie på Dawit-Isak biblioteket i Malmö, där de samlar in förbjudna böcker från hela världen för att tillgängliggöra dem. Deras filosofi var att i stället för att ta bort ska vi lägga till och skapa en samling som breddar utbudet. I stället för att förbjuda ska vi erbjuda fler titlar kring det förbjudna ämnet.
Efter paus fick vi lyssna på Inkludera mera – så väcker vi nyfikenhet för vetenskap där bibliotekarie Siska Humlesjö berättade om projektet Queerlit i vilket man utvecklar en databas för skönlitteratur med HBTQI-teman. Mycken lärdom gavs och hennes tips var att ge sig in på ett outforskat ämnesområde för då får man mycket cred! Projektet har använt sig av användarnas och litteraturvetares kunskap för att hitta de böcker som har HBTQI som teman och sedan satt ämnesord på dem. Användarna hittar inte dessa böcker på biblioteken naturligt och har varit mycket tacksamma för databasen. Ju äldre litteratur desto svårare att hitta då dessa teman finns men är outsagda och väl invävda i handlingen, både metaforiskt och abstrakt.
Därefter fick vi lyssna på Gustav Bohlin från Vetenskap & allmänhet som arbetar för att främja dialogen mellan forskning och allmänhet. Deras största allmänt kända projekt är Forskarfredag som hålls i 26 städer sista fredagen i september.
Efter lunch var det så dags för Inte bara UX – hur öppna är vi för användarnas idéer? där tre typer av biblioteksverksamhet var representerade: universitets-, folk- och skolbibliotek där vår kollega Klara Önnerfält representerade skolbiblioteken, Elsa Waldensten, UX-gruppen från Linköpings universitetsbibliotek och Malene Jensen som kom från Världslitteraturhuset i Göteborg. Alla hade de bred erfarenhet av användarinvolvering och delade med sig av både stort och smått. Detta var en intressant punkt att ta del av och vikten av att ha med användarna i vårt arbete betonades – de är lätta att glömma bort ibland. Som skolbibliotekarie har du en ständig dialog med användarna men det är också viktigt att göra det systematiskt, betonade Klara. Hon tipsade också om Förundringsformuläret, som man har prövat i år på biblioteket på gymnasieskolan Spyken, där man har frågat eleverna specifika frågor för att ringa in vilken typ av läsare de är så bibliotekarierna kan ge dem personliga sommarbokstips.
Siste man ut var just en man, Stephen Wyber, chef för policy och påverkan på IFLA, som gav oss en inblick i vad arbetet för en mer användarvänlig upphovsrätt kan innebära. Om vi vill ha inflytande måste vi ha kunskap om verket – när är det gjort och av vem? Bibliotekens engagemang behövs i denna fråga. Han var en underhållande man men jag måste erkänna att här zoomade jag ut ett tag.
Sammanfattningsvis intressanta och tänkvärda dagar i Linköping med ovanligt mycket matnyttigt för skolbibliotek i allmänhet.
/Viktoria Ejnarsson Zúñig
Välkommen på jubileumsfest!
Anmäl dig via följande länk: https://forms.gle/4QfjQZa3mGgGrN2LA
Presentation av Olof Sundins föredrag
Informationssökningens framtid och att vara skolbibliotekarie i en föränderlig värld
En av skolbibliotekariers grundläggande uppgift är att skapa förutsättningar för att elever och lärare ska hitta trovärdig information. Skolbibliotekarier har därför i sin pedagogiska arsenal länge inkluderat undervisningsinnehåll i form av informationssökning med hjälp av sökmotorer för internet. Samma år (1998) som Skolbibliotek Syd grundades började Google inkludera den berömda PageRank-algoritmen i sin sökmotor – algoritmen som lade grunden för Googles dominans. 25 år senare finns det tecken på att Googles starka ställning utmanas genom tre trender: 1) politiseringen av sökmotorer, 2) videoplattformars ökande popularitet, samt 3) utmaningar från generativ AI. I presentationen görs en kort historisk exposé över informationssökningens förändring över tid med särskilt fokus på samtidens utmaningar. Avslutningsvis förs en diskussion om hur skolbibliotekarier kan förhålla sig till informationssökningens ständigt föränderliga infrastruktur i sin pedagogiska verksamhet.
Olof Sundin började sin yrkesverksamhet som skolbibliotekarie i Borås, men är numera professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Där har han under många år forskat och undervisat om informationssökning och källkritik. Utöver ett flertal artiklar och rapporter har han (tillsammans med Jutta Haider) under de senaste åren publicerat böckerna Invisible Search and Online Search Engines: The Ubiquity of Search in Everyday Life (2019) samt Paradoxes of Media and Information Literacy: The Crisis of Information (2022) – båda utgivna av Routledge. I sin nuvarande forskning fördjupar han sig bland annat i hur generativ AI utmanar människors förhållningssätt till informationssökning.
Save the date!
Skolbibliotek Syd fyller 25 år!
Vi firar torsdagen den 19 oktober kl 16 och några timmar framåt
Plats: Hässleholms bibliotek.
Mer info kommer!
Skolbibliotek Syds årsmöte 2023
Årsmötet hölls på stadshallen i Lund och eftermiddagen startade med att bibliotekarierna Anna Fogelqvist Ehinger och Malin Lundqvist berättade om sitt arbete med förskolebibliotek i Lunds kommun. De berättade om hur arbetet med förskolebibliotek har utvecklats, från att ha startat som ett projekt för ett fåtal förskolor till att nu omfatta alla kommunala förskolor i Lund. Det var väldigt inspirerande att höra Malin och Anna berätta om allt ifrån bokpåsar till läroplaner. Vi fick även chansen att titta närmare på deras fina nyutgivna bok i ämnet. Efter presentationen blev det paus med mat och kaffe innan årsmötet satte igång.
Skolbibliotek syds styrelse 2023
Ordförande: Ninni Malmstedt
Kassör: Agnes Kauranen
Ledamöter: Linnea Tell, Linnéa Öhman, Hanna Norbäck, Angela Carleson och Anna Klaar
Studentrepresentant: Mia Åkesson Paananen
Årsmötet valde om Ulf Tegnander till revisor och Maria Bolmehag till revisorssuppleant. Föreningens valberedning blev omvald och består även fortsättningsvis av Lotta Davidson-Bask (sammankallande), Annelie Carlson och Lisa Hamfors.
Vi tackade de avgående styrelseledamöterna för allt de gjort för föreningen: Catrin Ringberg, Joakim Axelsson och Moa Bejersten.
Årsmötet uppmuntrade också alla medlemmar att anmäla sig till styrelsen för att vara med och arrangera ett jubileumsarrangemang till hösten 2023. Är det fler intresserade så är man välkommen att anmäla sig till styrelsen, antingen via kontakt på hemsidan eller via mail sbfsyd[at]gmail.com
Styrelsen tackar för ett trevligt 2022 och ser fram emot att få möta er medlemmar under 2023!
Här kommer en rapport från föreningens senaste aktivitet: bibmeet tema gymnasieskola
Ett stort tack till alla som gjorde träffen så lyckad och tack också till medlemmen Jockum Porath som här delar med sig av vad kvällen innehöll:
Den 28:e februari höll Skolbibliotek Syd ett bib.meet i Lund som Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält, gymnasiebibliotekarier på gymnasieskolan Spyken, hade förberett. Fokus på detta evenemang var gymnasiebibliotek, och kvällen innehöll flera olika presentationer.
Från Malmö idrottsgymnasium presenterade Therese Samuelsson arbetet med projektet Global Challange, som de genomfört tillsammans med SLU i Alnarp. Ett internationellt projekt där elever sätter sig in i ett problem ute i världen och undersöker hur landets problem ser ut och vad som kan ändra situationen. Det blev en utmaning att hjälpa eleverna i deras informationssökning. Informationen var ibland knapphändig och eleverna fick värderas deras tillförlitlighet. Resultatet blev bl.a. ett länkarkiv med tillförlitliga källor som eleverna kunde använda sig av. Projektet kulminerade i en opponering med forskare på SLU i Alnarp. De gick igenom sina resultat och fick föra ett samtal om vad de kommit fram till. Är man intresserad av att läsa mer om SLU Youth Institute och Global Challenge kan man läsa mer på: https://www.slu.se/samverkan/internationellt/slu-global/temaomraden/slu-youth-institute/
2019 utsågs Söderslättgymnasiet till årets bibliotek i Sverige av facket DIK. Sten Ivarsson, mediateksamordnare berättade om hur arbetet fortlöpte efter att ha fått utnämningen. Arbetet på ett skolbibliotek är något man ständigt behöver utveckla. Det är viktigt att man har kompetens och entusiastisk personal i skolbiblioteket, men lika viktigt är det att verksamheten i stort har samarbetspartners med förståelse för arbetet. Förändringar i ledningsgruppen gjorde att man behövde ta ett steg tillbaka och åter arbeta för att skapa förståelse och samarbete.
Emelie Ljungberg från Karl Engströmgymnasiet i Eslöv berättade skolans stora MIK-satsning (se bilden ovan). De har under ett par års tid genom föreläsningar och kollegialt lärande höjt personalens kompetens kring MIK-frågor. Emelie har ett nära samarbete med skolans IKT-pedagog och tillsammans träffar de alla klasser under mentorstid.
Anneli Hallbjörk, från Hässleholms Tekniska Skola, var där och pratade om sin magisteruppsats "Litteratururval och modersmålets legitimitet: kritisk diskursanalys av två läroböcker för kursen SVA1", som hon skrivit i Litteraturpedagogik. Uppsatsen tar avstamp i SVA:s styrdokument där det står att SVA-elever behöver möta skönlitteraturen i översättning från sina egna hemspråk. Med detta i fokus har Anneli undersökt hur den tillgängliga litteraturen i SVA1 ser ut i urvalet av material. Det visade sig att, i de två läromedel som undersökts, finns västerländska tendenser men att det sedan skiljde sig något mellan läromedlen i hur de har presenterat övriga kulturer i texter.
Uppsatsen går att läsa på DiVA: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1644334
Avslutningsvis presenterade Lotta och Klara hur fyra kommunala gymnasieskolor i Lund har arbetat med läsprojekt tillsammans med intresserade lärare på skolorna. Biblioteken skapade ett urval av olika titlar, en blandning mellan fakta, romaner, och noveller. Eleverna fick välja vilken bok de skulle läsa och alla fick behålla boken. I projektet ingick tid till läsning på lektionstid och varje lärare bestämde hur de bearbetade läsningen, via diskussioner i mindre grupper eller på annat sätt. Alla böcker som ingick i projektet finns på Legimus så att elever med talbokstillstånd kunde lyssna. Projektet finansierades med medel från kommunens inköpsstöd från Kulturrådet.
Studiebesök på Deichman Bjørvika i Oslo av Ninni Malmstedt och Maria Bolmehag
Deichman Bjørvika är Oslos huvudbibliotek och invigdes mitt under pandemin 2020. Det är ett kulturhus och innehåller således mycket mer än bara böcker, men med en yta på 10 000 kvm så känns det ändå inte trångt. Under invigningen så fick det, pga covidbestämmelser, endast vara 350 personer i taget inne, vilket gjorde att kön av nyfikna Oslobor ringlade sig lång utanför. Nu får det vara 3000 besökare samtidigt i lokalerna, och en vanlig dag passerar ca 7000 besökare dörrarna. Öppettiderna är generösa 8-22 vardagar, 8-10 och 20-22 är bara receptionen bemannad, och 10-18 på helgerna.
Maria Bolmehag och jag blev lite nyfikna på att besöka detta nybyggda bibliotek och kulturhus, och med hjälp av stipendiet från Skolbibliotek Syd så kunde resan bli av. Vi bokade ett besök i Oslo och en guidad visning av biblioteket i mitten av oktober.
Eftersom att det är en stor byggnad så passade vi på att strosa runt innan vår visning började och lokalerna, byggda i betong, glas och metall, är luftiga och ljusa. Överallt så finns det både tillfälliga och permanenta utställningar av konstverk, en del svävande mitt i rummet som Emmanuelle Moreaux fantastiska “100 colours”. Den består av 10 000 utskurna bokstäver i olika färger i en 8 meter hög konstruktion. Andra är målade på pelare, i alkover eller digitala som Simone Hooymans “Talking plants” som är ett videoverk med musik skapat speciellt till öppningen av Deichman Bjørvika. Även delar av det gamla kartoteket får ett nytt liv i en utställning, där vissa av lådorna förvandlats till tittskåp.
Då det är 6 våningar så finns det karta över var de olika avdelningarna är placerade. Vi kollade snabbt upp var barnavdelningen fanns, vi är ju trots allt skolbibliotekarier. En trappa ned, ok. Väl på plats blev vi något förbryllade, hyllorna var förvånansvärt fullpackade och böckerna kändes något daterade. Vi har inte superkoll på norska författare, men en och annan “Trädkoja” av Griffiths borde väl även norska barn gilla… Ganska ont om skyltade böcker också, men snygga knubbar!!! Efter att ha konsulterat kartan så fick vi svaret, vi var i barnavdelningens öppna magasin! Phu! Två våningar upp möttes vi av en välskyltad och uppdaterad barnavdelning, där det även fanns luft i hyllorna! Här finns också lekytor, mysiga sittplatser, möjlighet att visa bilder under högläsning, och skärmar med pedagogiska spel.
Något som slog oss direkt var att trots stora ytor så har det skapats många små rum i rummet, vilket gör att det känns mysigt och inbjudande. Det finns också mängder med studieplatser av olika slag, bord och stolar, såklart, men även fåtöljer, gradänger, soffor och små bås där en kan sitta lite avskilt. Hyllorna har inbyggd ledbelysning vilket också bidrog till den trivsamma atmosfären.
Vår mycket trevliga guide berättade att det kostat 2,5 miljarder norska kronor att bygga, och att det planerats sedan 2009. Det blev lite dyrare än beräknat, så de hyr ut vissa delar till företag som vill ha evenemang där. Vi fick också höra historien bakom, grundsamlingen donerades tillsammans med 2000 kr av fabrikör Carl Deichmann som ville att staden skulle få ett folkbibliotek. Den samlingen finns idag i speciellt utformade lokaler inne på biblioteket. Vi fick även en liten inblick bakom kulisserna när det helt automatiserade återlämningssystemet förevisades.
Det som skiljer Deichman Bjørvika från ett vanligt bibliotek är att det finns verkstäder för flera olika, icke bok relaterade aktiviteter. På tredje våningen finns det symaskiner och tillskärarbord, 3D skrivare, ljudstudio, musikscen, bio, inspelingsstudio för tex bloggar och mötesrum. Det har också funnits en avdelning med musikinstument som kunde spelas på plats, men nu får en låna instrumenten och spela hemma istället. Tisdag-lördag så finns personal som har workshops och kan hjälpa till om det behövs.
Kultur är ett vidgat begrepp och på Deichman har man även siktet inställt in i framtiden med den fysiska och filosofiska platsen “The future library”. “The future library” är både ett stilla rum, ett litet runt rum med plats för endast några få besökare, helt byggt i trä på den översta våningen på Deichman Bjørvika . “The future library” är också en skog i Nordmarka strax utanför Oslo där det år 2014 planterades tusen träd. Denna skog kan man besöka för att se hur träden växer centimeter efter centimeter. Om hundra år får man hugga ner träden och de ska då bli papper till texterna i bokantologin 2114, som också tillhör “The future library”. En text ska skrivas varje år av någon känd författare, Margaret Atwood startade år 2014 med den första texten (som förseglades och murades in i det stilla rummet på Deichman Bjørvika).
De hundra texterna i “The future library”, där många av författarna inte ens är födda ännu kommer alltså att ingå i antologin som ska tryckas upp på papper från träden i Nordmarka år 2114. En svindlande men mycket fin tanke!
Deichman Bjørvika är ett mycket trevligt besöksmål, så missa inte det om du är i Oslo!
Vill du läsa mer så titta in på deras webbplats: https://deichman.no/
Debattartikel i Altinget
Skolbibliotek syd har tillsammans med NSG författat en artikel om behovet av en lag om bemannade skolbibliotek. Du läser den i Altinget: https://www.altinget.se/artikel/elever-klarar-sig-inte-utan-riktiga-skolbibliotek